Guide

Notera att verktyget även kan användas för hat och hot mot tjänstepersoner. 

Steg 1: Sortering och en första riskbedömning

I steg 1 görs en översiktlig sortering och en första bedömning av risknivån för frågor och ärenden. 

Vem gör riskbedömningen i steg 1?
Detta steg kan göras av en individ och en grupp – till exempel nämnd-/kommunsekreterare, politiska sekreterare eller beredningsgrupper. Steg 1 ger en en snabb första bedömning om risken för hat och hot. 
Om verktyget blir del av er ärendeprocess, fundera över vilka som ska göra den första bedömningen. Det blir bra om samma person eller grupp gör bedömningen till exempel inför ett nämndmöte.  

Steg för steg
Ni väljer en av tre risknivåer: hög risk, måttlig risk eller låg risk alls. 

• Ärende. Namnge ärendet på ett sätt som ni brukar hänvisa till ärenden. Tänk på att inte ange ett namn som kan vara känsligt eller som kan omfattas av sekretess.
• Risk för hat och hot. Gör sedan ert val gällande risken för hat och hot. 

Hur ni kan tänka
Bedömningen är subjektiv och bygger på er erfarenhet av liknande fall eller tidigare erfarenhet.

Det kan handla om en helt ny fråga eller en fråga som redan är bekant. Lita på den intuitiva känsla ni har om risken för reaktion från medborgare. Ni har kännedom om hur medborgare i er kommun eller region har reagerat tidigare när de har blivit upprörda. 

Här är några saker ni kan tänka på när ni gör er bedömning:

• Har ni fått indikationer på att frågan är infekterad från kollegor eller förtroendevalda?
• Har ni tidigare erfarenhet av att sådana frågor leder till hat och hot?
• Finns det politisk spänning kring frågan?
• Är ni medvetna om att det finns mycket diskussion kring frågan på sociala medier?

Nästa steg
När ni har fyllt i alla ärenden och gjort riskbedömningar för varje ärende, bestäm då hur ni vill gå vidare i varje enskilt fall. 

Steg 2: En snabb riskbedömning med 8 frågor

Ni har gått vidare till steg 2 därför att personen eller personer som gjorde en första bedömning ansåg att det var en måttlig eller hög risk för hat och hot mot förtroendevalda (eller/och tjänstepersoner). Steg 2 gäller för ett enskilt ärende. 

Vem gör bedömningen i steg 2?
Ni kan här välja att involvera kollegor med säkerhetsansvar eller/och andra som har kompletterande kunskap om frågan. 

Att arbeta tillsammans i en grupp och diskutera en fråga har värde i sig. Ni har olika erfarenhet och kunskap. Tillsammans kan ni göra en bättre bedömning. Det har visat sig stärka samverkan mellan olika organisationsdelar när personer från flera avdelningar eller enheter arbetar tillsammans.

I såväl steg 2 som steg 3 kan någon med vetskap om det som skrivs i media och på sociala media bidra till att göra en bedömning om attityder bland medborgare - eller grupper inom det civila samhället. 

Steg för steg
Läs varje påstående och gör sedan en avvägning utifrån er erfarenhet av:

• Liknande situationer tidigare
• Liknande fall i andra, närliggande kommuner
• Grupper och individer som är inblandade eller berörda
• Förtroendevaldas erfarenhet av tidigare hat eller hot

Gör ett val av risknivå som ni anser passar varje påstående. Om ni är oeniga eller osäkra, välj hellre den högre risknivå än den som är lägre.

Resonera med varandra i ett försök att se olika perspektiv och att ta vara på varandras erfarenheter. Detta är inte en fråga om vem har rätt, utan snarare en fråga om att göra ett val utifrån all befintlig kunskap. 

Att tänka på när ni svarar 
Här följer Kommentar för varje enskilt påstående.

1.    Sakfrågan och samhällets reaktion

1.1 Det förekommer tecken på att sakfrågan eller beslutet drar till sig ett engagemang från grupper eller individer som är kända för hat, hot, trakasserier eller våld i syfte att påverka eller störa beslutsprocessen.

Kommentar: Vissa individer eller grupper uttrycker sig kritiskt till en fråga eller ett beslut på sociala medier. Isolerade incidenter av kritik eller sakliga argument tyder troligtvis inte på en hög risk för hat och hot. Däremot blir upprepade uttryck av stark kritik en indikation att risken finns. Var uppmärksam på språket som används och tonen i samtalen som förs. 

1.2 Detta är ett kontroversiellt ämne - väcker starka känslor 

1.3 Det finns en känslig historik i sakfrågan – tidigare demonstrationer mm.

Kommentar: Om det tidigare har förekommit demonstrationer eller andra former av protest i samma eller liknande frågor bör bedömningen här vara att risknivån är hög. Delvis handlar det här om motstånd i samma eller närliggande frågor, men delvis även i hur vissa grupper har betett sig tidigare. Enstaka historiska incidenter som indikerar motstånd kan leda till att ni väljer en måttlig risknivå.

1.4 Det finns hotbild eller hat som uttrycks på digitala medier eller rapporteras om i media.

Kommentar: Här kan det handla om att hat och hot som förekommer på social media plattformar eller i kommentarer i media. Det kan även handla om att media rapporterar om att vissa grupper uttrycker sig på ett hatiskt eller hotfullt sätt. Ni behöver göra en bedömning om vad som betecknas som hotfull eller hatisk. Det kan även bero på hur vissa kommentarer eller utlåtanden uppfattas av berörda förtroendevalda eller tjänstepersoner. Något som en person upplever som harmlös kan uppfattas av andra som hatiskt eller hotfullt. 

2.    Förtroendevalda och deras erfarenhet av hat och hot

2.1 Förtroendevalda som driver frågan betraktas av andra som ”kontroversiell” (pga. kön, ålder, läggning, partitillhörighet, mm) eller agerar på ett sätt som väcker reaktion hos några.

Kommentar: Det handlar här om två olika möjligheter. Den första är om personen i frågan är del av en grupp som andra betraktar som normavvikande. Här kan det till exempel handla om personens sexuella läggning eller härkomst. Det behöver inte ha en koppling till sakfrågan. Personen själv drar till sig kritik från vissa personer eller grupper. Den andra är personer som beter sig på ett sätt som provocerar några grupper eller har gjort så tidigare. Det behöver inte handla om otrevlig agerande och kan likaväl handla om att personen i frågan tidigare har opponerat en viss grupp, uttalat sig emot det de står för eller gör eller på annat sätt har fått gruppen att betrakta den som motståndare. 

2.2 Det finns tidigare erfarenhet av hot och hat mot enskilda personer eller upplevelser av hot och hat generellt.

Kommentar: Det kan handla om att en individ har blivit hotad eller har varit utsatt för hat. Det kan även vara att någon i samma grupp har blivit utsatt. Även om det inte finns specifika exempel, kan det finnas en uppfattning om att stämningen runt en fråga är hotfull eller hatisk. Notera att detta handlar om berördas subjektiva uppfattning och är inte en objektiv bedömning som ni gör utifrån ert perspektiv. 

3.    Berörda medborgare

3.1 Någon grupp eller individ som är tidigare känt för hot och hat, rättshaverististiskt beteende, kritik, protest eller sabotage är berörd av frågan.

Kommentar: Rättshaverister brukar ställa aggressiva och upprepade krav, komma med dramatiska anklagelser och ha en verklighetsuppfattning som skiljer sig från andras. Kritik i detta sammanhang är inte saklig kritik som förs på ett sjyst sätt. Det handlar mer om kritik som riktas mot personen eller gruppen. Till exempel att de har idiotiska idéer eller att de inte vet vad de gör. Protest och sabotage kan ta olika uttryck. Gör en bedömning utifrån graden av allvar. Här menas främst beteende som ligger utanför det som normaltvis accepteras eller tolereras.

3.2 Det finns indikationer på att medborgare förväntar sig eller kräver att vara delaktiga men det finns inga planer för att öppna upp för deltagande 
 

Steg 3: Bedömning av konfliktnivå och graden av komplexitet

Resultaten från steg 2 har visat att en mer noggrann bedömning behövs och att en risk för hat och hot möjligtvis eller troligtvis finns. 

Vem gör bedömningen i steg 2?
Som i steg 2 bör ni samla flera för att dela med sig av sina erfarenheter och perspektiv. Någon som arbetar med frågan som berörs och någon som har koll på hur medier rapporterar samt hur samtalet låter på sociala medier kan vara av stort värde i ett sådant samtal. Notera att om ni är oeniga eller tveksamma i ert val av alternativ, välj helst den som tyder på en högre risk. Det är bättre att överskatta risken än att underskatta den. 

Steg för steg
I steg 3 följs varje påstående av tre alternativ. Det finns 8 påståenden som handlar främst om konfliktnivån och 8 som handlar om frågans art eller graden av komplexitet. Ni måste välja alternativ för alla påståenden för att kunna ge rätt resultat. 

Hur ni kan resonera
Nedan finns några tankar kring hur ni kan resonera vid varje påstående

Del 1. Bedömning av konfliktnivå

9.    Tonen på sociala medier är kritisk, hatisk eller hotfull

Här bör ni ha gjort en skanning av sociala medier och även kommentarer på nättidningarnas rapportering. Var uppmärksam om en ändring i såväl tonen i som mängden av inslag i en eller annan riktning. 
Skillnaden mellan nivåerna handlar främst om tonen i inslagen. Om tonen är hövlig och saklig väljer ni blått. Om tonen är mer kritisk, välj då lila. Om tonen är skarpt eller starkt kritiskt och om kommentarer riktas mot grupper eller individer, välj i så fall rött. Om det förekommer uttryck som är hatiska eller hotfulla välj rött. 

10.    Kommunikation med dem som är kritiska

Det handlar här om kommunens eller regionens attityd gentemot grupper eller individer som är kritiska, hatiska eller hotfulla. Gör en objektiv bedömning utifrån det ni ser och vet om beslutsfattarnas inställning. 
Med kommunikation menar vi främst direkta samtal – fysiskt eller via telefon och mejl – snarare än kommunikation till allmänheten via hemsidan eller trycksaker. 
Om kommunen eller regionen regelbundet tar kontakt med personer som är kritiska, välj a. Om Kommunikation främst består av formell kommunikation (tonen i brev och mejl eller i information till allmänheten), välj b. Om det inte finns en vana av att ta kontakt med kritiska personer och grupper eller om det i detta fall verkar vara fallet, välj c. 
Ett exempel: KSO menar att det enbart är en liten högljudd grupp som står för kritiken och att det inte går att föra samtal med dem. Välj i så fall c. 
Ett till exempel: Regionen har som policy att inte prata med dem som deltar i aktioner (det har förekommit skadegörelse och våld tidigare). Välj c. 

11.    Kommunikation med allmänheten

Här handlar det om hur kommunen eller regionen kommunicerar kring frågan eller i allmänhet. Det kan till exempel handla om att använda sig av informationsmöten, konsultation av olika slag eller av möten där dialog sker mellan beslutsfattare och medborgare i någon form. Om kommunen vanligtvis kommunicerar med medborgare men i detta fall inte gör det lika mycket, fokusera då på den aktuella frågan.
Om det har skett (eller vanligtvis sker) möten där medborgare bjöds in, fick information och ställa frågor, om det har skett en konsultationsprocess eller dialog, välj a. Om kommunikation med allmänheten begränsas till formell information via hemsidan eller utskick, välj b. Om information har varit begränsad eller om beslutsfattare inte har kommunicerad om frågan under en längre tid, välj c. 
Gör er bedömning delvis utifrån kommunens eller regionens inställning och delvis utifrån det som medborgare uppfattar. Om uppfattningen är att det har brustit i kommunikation, fokusera på den uppfattningen hellre än er eller beslutsfattares mening om adekvat kommunikation. 

12.    Protester

Det finns olika uttryck för människors motstånd och protest. Det är lättare att protestera på sociala medier än att organisera en manifestation. Protest kan också ta formen av en bojkott, reklam, uppsägningar med mera. 
Skillnaden mellan b och c beror främst på människors engagemang och vilja att tillkännage sitt missnöje eller motstånd. Ser ni att det finns någon riktad handling för att visa att en grupp inte är nöjd med ett beslut eller förslag, välj då c. Namnlistor och petitioner är ett tecken på en riktad och organiserad protestaktion. Välj i så fall c. Om protest enbart syns i sociala medier, och har en mindre organiserad karaktär, välj b. 

13.    Hat på nätet eller i andra forum

Finns det någon form av kränkning på internet, via brev, i samtal eller på möten? Om det handlar om upprepade incident och inte enbart en isolerad händelse, välj c. Var uppmärksam om trender. Sker en upptrappning av aggressivt och kränkande språkbruk? Skilj mellan kritik och kränkande kommentarer. Saklig kritik är inte kränkande – alla har rätt att uttrycka sitt missnöje eller motstånd. Blir det ett personligt angrepp eller kommentarer som går utöver saken, då kan det handla om kränkning eller trakassering. Att sprida falsk information om någon bör anses som kränkande och trakasserande. (komplettera)

14.    Hot på nätet eller annan form

Hot kan uttryckas på olika sätt. Linjen mellan olaga hot och en antydan att någon ska lida skada är hårfin. Här skulle vi rekommendera att ni beakta hur vissa uttalanden uppfattas av en förtroendevald eller tjänsteperson som känner sig hotad. Hot behöver inte heller vara uttalad. Någons närvaro kan vara hotfull – till exempel när en grupp aktivister i uniform står längst bak i en möteslokal utan att säga något upplevs av många som hotfull. 
Skillnaden mellan b och c beror mycket på hur hotet upplevs. Indirekta hot kan vara mer skrämmande än ett uttalat hot som inte tas på allvar. Det finns en skillnad mellan obehag och oro och rädsla som avgör ert val mellan alternativen. 

15.    Sabotage – fysisk eller i någon annan form som hindrar andra att genomföra sitt arbete

Sabotage tyder på att konflikten har eskalerat till en allvarlig nivå. Det finns dock olika former av sabotage. Skadegörelse bör betraktas som allvarlig och i så fall skulle ert val vara c. Klotter däremot kan i vissa fall vara en mildare form av protest, beroende på var det förekommer. Sabotage kan även handla om att försvåra för andra att genomföra arbetet. Ett exempel är mejlbombning och begäran på offentliga handlingar där meningen är att försvara arbetet för någon. Om det finns tecken på samordning och en intention att påverka någon eller några, välj i så fall c. Om sabotagen är sporadisk och oorganiserad samt av en icke-allvarlig karaktär, välj i så fall b. 

16.    Fysiskt eller psykiskt våld

Det är inte vanligt att fysiskt våld förekommer i samband med kommunala eller regionala beslut. Skulle det dock vara fallet, välj c. Användande av psykiskt våld är dock vanligare, men inte mindre allvarlig. Det finns grader av psykologiskt våld. Om trakasserier, hat eller hot bedöms vara av en allvarlig karaktär – eller om de påverkar den som våldet är riktad mot i hög grad – välj då c. Om det mest handlar om trakasserier av en skämtsam (men osmaklig) karaktär, välj b. 
Det är en svår bedömning och ni bör själv avgöra vilket uttryck för psykiskt våld ni betraktar som allvarlig. Ta hänsyn till personen som en handling riktas mot och hur den tas emot eller tolkas. Ta också hänsyn till intentionen bakom handlingen om det är möjligt att göra det. 

Del 2. Bedömning av graden av komplexitet

H.    Aktörer med olika perspektiv

Det kan vara svårt att göra ett val här. Det handlar delvis om omfattningen på motståndet mot ett förslag eller beslut och delvis om mängden av perspektiv. 
Alternativ a väljer ni om alla verkar vara överens. Det finns ingen stor motsättning. Det handlar inte heller om en stor mängd aktörer.
Alternativ b skiljer sig från a i bemärkelse att det finns flera grupper eller individer som har olika anledningar att motsätter sig ett beslut. Det förekommer också ofta att olika grupper tillsammans är emot ett förslag eller beslut men (i vanligt fall) strider mot varandra.
Alternativ c upplevs som mer rörig och otydlig. Det finns flera individer och grupper som har egna argument och även kritiserar varandra. Det är svårt att förstå vad är vad. Skillnaden mellan b och c handlar delvis om mängden av inblandade personer och delvis om er känsla av klarhet när det gäller motståndet. 

I.    Liknande frågor tidigare

Här lägger ni fokus på kommunens eller regionens erfarenhet av liknande frågor tidigare. Om organisationen är van vid att hantera stora frågor där det finns en del spänning ska ni välja a. Om det är något nytt för organisationen och det inte finns personer som har hanterat en sådan fråga förut ska ni välja c. Välj b om det finns någon erfarenhet – även om resultaten inte var särskilt framgångsrikt. 
Till exempel: kommuninvånare protesterar mot ett beslut som kommunen ska fatta och kommunen slutar sig. Attityden är att ”vi ska försvara oss”. Tidigare erfarenhet skulle ha visat att ett sådant agerande inte är särskilt framgångsrikt. Välj i så fall c. 

J.    Frågan påverkas av flera andra frågor 

Här skulle det gynna er bedömning om ni gör någon form av karta över problemet. Vilka delar består den av? Påverkas den av andra frågor? Påverkar den andra omKommentaren? 
Välj b om ni har att göra med ett tekniskt problem. Till exempel påverkar ett beslut att stänga en väg för trafik trängsel i en korsning längre bort. Det finns ett logiskt samband.
Välj c om kopplingarna är mer diffusa. Till exempel påverkar stad och landkonflikten ett beslut att lägga ner en skola. Det finns en större fråga i grunden. Dessutom anser många att skolnedläggningen hotar byns karaktär och överlevnad. 

K.    Frågans förutsebarhet

Komplexa frågor är ofta oförutsebara. Det är oklart vad resultatet kommer att bli. Saker händer plötslig och ändrar problembilden. Om ert problem känns oförutsägbart och rörig, välj i så fall c. 
Alternativ b väljer ni om problemet vanligtvis hanteras av experter. Det finns tillit till dessa experter att de ska lösa problemet. Att bygga en bro eller planera en tidtabell för trafik är exempel på sådana problem. Välj dock c om ni ser att motståndet grundar sig i frågor som inte rör det tekniska och det som experter Kommentarer över.
Välj a om problemet är sådant att det är enkelt att lösa på rutinmässigt sätt. 

L.    En historik av spänning, motstånd eller konflikt

Många frågor har funnits i flera år. Flera försök att hantera eller lösa den har inte gett särskilt positiva resultat. I vissa fall har dessa försök förvärrat situationen och även skadat förtroende för myndigheterna. Om det finns en historia bakom problemet som präglas av spänning och problemet är olöst, välj c. 
Om problemet har en historia, men den hanterades på ett framgångsrikt sätt tidigare, välj b.
Var inte för snävt i er syn på problemet. Det kan vara att andra kopplade problem har tidigare funnits och är olösta. Ta en bred syn på problemets kontext och kopplingar till andra relaterade problem. 

M.    Förtroende för kommunen/regionen 

Här ska ni göra en bedömning om medborgarnas förtroende för kommunen eller regionens förtroendevalda och tjänstepersoner. Det rör främst gruppen som ni anser protestera mot ett beslut eller förslag. Ser ni tecken på att de inte litar på det som förtroendevalda säger? Ser ni att de agerar på egen hand eller hotar med att göra det? Det kan till exempel handlar om att människor inte kommer på möten om frågan eller uttala sig i pressen eller i sociala medier.
Välj c om förtroende är lågt och om ni ser tecken på att en grupp eller flera grupper uttalar sig eller visar med handling att de inte litar på kommunen eller regionen. 
Välj b om ni har sett en förbättring eller om det enbart finns enstaka röster som ger uttryck för lågt förtroende.
Välj a om ni anser att förtroende för kommunen eller regionen är högt. 
Notera att vissa frågor inte bestäms av andra aktörer som medborgare inte har tillit till. Till exempel när det handlar om beslut i riksdagen eller som fattas av regeringen. Här ska ni fokusera på relationen mellan medborgare och kommunen eller regionen i frågan. 

N.    Aktivitet på sociala medier och traditionella medier

Fokus här ligger på flödet i medier och på sociala media plattformar som har bäring på er fråga. En hög flöde påverkar frågans komplexitet även om det inte är särskilt negativt. Människor engagerar sig vanligtvis om de upplever att ett problem påverkar dem eller kommer att påverka dem negativt.
Skillnaden mellan b och c handlar främst om tonen i reportage i medier. Det finns vanligtvis en koppling mellan det som rapporteras och aktivitet på sociala medier. Välj b om ni märker att reportagen inte väcker reaktioner och inte leder till högt flöde i sociala medier.
Var särskilt uppmärksam på spridning av falska nyheter och rykten. Om så är fallet välj c.