Guide

Notera att verktyget även kan användas för hat och hot mot tjänstepersoner. 

Steg 1: Sortering och en första riskbedömning

I detta steg görs en översiktlig sortering och en första bedömning av risknivån för frågor och ärenden.

Vem gör riskbedömningen i steg 1?
Detta steg kan göras av en individ och en grupp – till exempel nämnd-/kommunsekreterare, politiska sekreterare eller beredningsgrupper.. Syftet  är att snabbt göra en första uppskattning av risken för hat och hot.

Om verktyget blir en del av er ärendeprocess, fundera över vilka som bör göra den första bedömningen. Det är en fördel om samma person eller grupp genomför bedömningen, exempelvis inför ett nämndmöte.

Steg för steg
Ni väljer en av tre risknivåer: hög risk, måttlig risk eller låg risk.

• Ärende: Namnge ärendet på ett sätt som ni brukar hänvisa till det internt. Undvik namn som kan vara känsliga eller omfattas av sekretess.
• Risk för hat och hot: Bedöm sedan risken för hat och hot utifrån de faktorer ni har identifierat.

Hur ni kan tänka
Bedömningen är subjektiv och bygger på er erfarenhet av liknande situationer eller tidigare händelser.

Det kan gälla både nya frågor och sådana som ni redan känner till. Lita på er intuition och er kunskap om hur medborgare och andra aktörer i er kommun eller region har reagerat tidigare vid kontroversiella frågor.

Här är några saker ni kan överväga när ni gör er bedömning:

• Har ni fått indikationer från kollegor eller förtroendevalda om att frågan skapar spänning?
• Har ni tidigare erfarenhet av att liknande frågor har lett till hat och hot?
• Finns det en politisk spänning i frågan?
• Har ni noterat omfattande diskussioner om frågan på sociala medier?

Nästa steg
När ni har bedömt och registrerat risknivån för ärendet, bestäm hur ni vill gå vidare med ärendet. 

Steg 2: En snabb riskbedömning med 8 frågor

Ni har gått vidare till steg 2 eftersom den initiala bedömningen visade att det finns en måttlig eller hög risk för hat och hot mot förtroendevalda och/eller tjänstepersoner. I steg två görs en fördjupad bedömning av ärendet. 

Vem gör bedömningen i steg 2?
Här kan ni välja att involvera kollegor med säkerhetsansvar eller andra som har kompletterande kunskap om frågan.

Att arbeta i grupp och resonera om frågan har ett stort värde, eftersom ni har olika erfarenheter och kunskaper. Genom att samarbeta över avdelningar och enheter stärker ni dessutom samverkan inom organisationen.

I både steg 2 och steg 3 kan det vara värdefullt att inkludera personer med insikt i hur frågan rapporteras och diskuteras i såväl traditionella som i sociala medier. eftersom det kan ge en bättre förståelse för attityderna bland medborgare eller grupper inom det civila samhället.

Diskutera olika perspektiv och dra nytta av varandras erfarenheter. Syftet är inte att avgöra vem som har rätt, utan att göra en bedömning baserad på all tillgänglig kunskap.

Steg för steg
Läs varje påstående och gör en bedömning av risken i det aktuella ärendet baserat på er erfarenhet av:

• Liknande situationer tidigare
• Liknande situationer i andra, närliggande kommuner
• Grupper och individer som är inblandade eller berörda
• Förtroendevaldas och tjänstepersoners tidigare erfarenheter av hat eller hot

Gör ett val av risknivå som ni anser passar varje. Välj den risknivå som ni anser är mest relevant. Om ni är oeniga eller osäkra, välj hellre den högre risknivån.

Resonera med varandra och försök att se frågan från olika perspektiv. Använd er av all befintlig kunskap för att fatta ett genomtänkt beslut.

Att tänka på när ni svarar 
Här följer Kommentar för varje enskilt påstående.

1.    Sakfrågan och samhällets reaktion

1.1 Det finns tecken på att frågan eller ärendet engagerar grupper eller individer som är kända för att använda hat, hot, trakasserier eller våld i syfte att påverka eller störa beslutsprocessen.

Kommentar: Vissa individer eller grupper uttrycker sig kritiskt på sociala medier. Isolerade uttryck för kritik är i sig inte en indikator på hög risk. Om stark kritik upprepas och förstärks över tid kan det tyda på en ökad risk. Var särskilt uppmärksam på tonen i diskussionerna.

1.2 Frågan/ärendet är kontroversiellt och väcker starka känslor.

1.3 Det finns en känslig historik kopplad till frågan/ ärendet, och tidigare har det till exempel förekommit kränkande kommentarer, aggressiv kommunikation, direkta hot, eller andra beteenden som syftat till att påverka beslutsfattare.

Kommentar: Om det tidigare har förekommit organiserade protester eller demonstrationer i denna eller liknande frågor, bör ni betrakta risken som högre.

1.4 Det förekommer hatiska inslag, dolda hot, spridning av falsk information eller trakasserier via sociala medier eller i traditionella medier. 

Kommentar: Hat och hot kan uttryckas subtilt eller öppet. Det är viktigt att bedöma både omfattningen och hur de berörda personerna uppfattar situationen. Något som en person upplever som harmlöst kan uppfattas av andra som hatiskt eller hotfullt.

2.    Förtroendevalda och deras erfarenhet av hat och hot

2.1 De förtroendevalda som driver frågan kan av vissa betraktas som "kontroversiella" (på grund av kön, ålder, läggning, partitillhörighet etc.) eller agerar på ett sätt som väcker reaktioner.

Kommentar: Risk kan uppstå både om en individ ses som normavvikande och om personen tidigare har varit i konflikt med vissa grupper. Det behöver inte ha en koppling till sakfrågan.

2.2 Det finns tidigare erfarenheter av hot och hat mot enskilda förtroendevalda eller tjänstepersoner eller upplevelser av hot och hat generellt.

Kommentar: Det kan handla om att en individ har blivit hotad eller har varit utsatt för hat. Det kan även vara att någon i samma  grupp har blivit utsatt. Även om det inte finns konkreta exempel kan en upplevd hotfull stämning vara viktig att ta hänsyn till.

3.    Berörda medborgare

3.1 Någon grupp eller individ som är tidigare känt för hot och hat, rättshaveristiskt beteende , kritik, protest eller sabotage är berörd av frågan. 

Kommentar: Det handlar här om grupper eller individer som systematiskt använder aggressiva metoder för att påverka beslut. Gör en bedömning utifrån graden av allvar. Här menas främst beteende som ligger utanför det som normaltvis accepteras eller tolereras.

3.2 Det finns indikationer på att medborgare förväntar sig eller kräver att vara delaktiga, men det finns inga planer på att öppna upp för deltagande.

Steg 3: Bedömning av konfliktnivå och graden av komplexitet

Resultaten från steg 2 har visat att en mer noggrann bedömning behövs för den aktuella frågan och att det sannolikt finns en risk för hat och hot.

Vem gör bedömningen i steg 3?
Även i detta steg är det värdefullt att samla flera personer med olika erfarenheter och perspektiv. Det kan vara särskilt viktigt att involvera någon som arbetar med frågan i fråga, samt någon med insikt i hur medier rapporterar och hur diskussioner förs på sociala medier.

Det kan vara särskilt värdefullt att involvera:

• Någon som arbetar med den berörda frågan.
• Någon med insikt i hur medier rapporterar.
• Någon som följer samtalet på sociala medier.

Resonera med varandra utifrån olika perspektiv och ta vara på varandras erfarenheter. Syftet är inte att avgöra vem som har rätt, utan att göra en välgrundad bedömning utifrån all tillgänglig kunskap.

Om ni är osäkra eller oeniga om vilket alternativ som bäst speglar situationen, välj hellre det alternativ som indikerar en högre risk. Det är bättre att överskatta risken än att underskatta den.

Steg för steg
I steg 3 följs varje påstående av tre svarsalternativ.

• 8 påståenden handlar om konfliktnivån.
• 8 påståenden handlar om frågans karaktär och graden av komplexitet.

Ni måste välja ett alternativ för varje påstående för att få en korrekt bedömning.

Del 1. Bedömning av konfliktnivå

Tonen i kommunikationen på sociala medier och i andra forum är kritisk, hatisk eller hotfull
Här bör ni ha gjort en skanning av sociala medier och även kommentarer på nättidningarnas rapportering. Var uppmärksam på eventuella förändringar i tonen och mängden av inslag i en eller annan riktning.

Skillnaden mellan nivåerna handlar främst om tonen i inläggen.

• Om det förekommer uttryck som är hatiska eller hotfulla - (första alternativ - hög risk)
• Om tonen är skarpt eller starkt kritisk och om kommentarer riktas mot grupper eller individer - (andra alternativ - måttlig risk)
• Om tonen är hövlig och saklig - (tredje alternativ - låg risk)
   

Kommunikation med aktörer som är kritiska till frågan/ärendet 
Det handlar här om kommunens eller regionens attityd gentemot grupper eller individer som är kritiska, hatiska eller hotfulla. Gör en objektiv bedömning utifrån det ni ser och vet om beslutsfattarnas inställning.

Med kommunikation menar vi främst direkta samtal – fysiskt eller via telefon och mejl – snarare än kommunikation till allmänheten via hemsidan eller trycksaker.

• Om det inte finns en vana av att ta kontakt med kritiska personer och grupper eller om det i detta fall verkar vara fallet. Här kan det också handla om en förändring från att det har varit kommunikation tidigare och att kommunikation har avbrutits - (första alternativ – hög risk)
• Om kommunikationen främst är formell (en formell eller opersonlig ton i brev och mejl eller i information till allmänheten). Det kan i detta fall också handla om en förändring från öppen till mer formell kommunikation – till exempel regelbundet telefonkontakt som ersätts med formella former som brev och e-post - (andra alternativ – måttlig risk)
• Om kommunen eller regionen regelbundet tar kontakt med personer som är kritiska - (tredje alternativ – låg risk)

Exempel:
KSO menar att det enbart är en liten högljudd grupp som står för kritiken och att det inte går att föra samtal med dem. Det kan vara bra att vi går ut med ett pressmeddelande där vi visar vår opposition mot gruppens beteende. Välj i så fall hög risk.
Regionen har som policy att inte prata med dem som deltar i aktioner (det har förekommit skadegörelse och våld tidigare). Välj hög risk.
 

Kommunikation med allmänheten
Här handlar det om hur kommunen eller regionen kommunicerar kring frågan  i allmänhet. Det kan till exempel handla om att använda sig av informationsmöten, konsultation av olika slag eller av möten där dialog sker mellan beslutsfattare och medborgare i någon form. Om kommunen vanligtvis kommunicerar med medborgare men i detta fall inte gör det lika mycket, fokusera då på den aktuella frågan.

• Om information har varit begränsad eller om beslutsfattare inte har kommunicerat om frågan under en längre tid - (första alternativ – hög risk)
• Om kommunikation med allmänheten begränsas till formell information via hemsidan eller utskick - (andra alternativ – måttlig risk)
• Om det har skett (eller vanligtvis sker) möten där medborgare bjudits in , fick information och kunde ställa frågor, eller om det har skett en konsultationsprocess eller dialog - (tredje alternativ – låg risk)

Observera: Gör er bedömning både utifrån kommunens eller regionens inställning och hur medborgarna uppfattar kommunikationen. Om medborgare anser att kommunikationen brustit, fokusera på den uppfattningen snarare än hur kommunen uppfattar sin egen kommunikation.
 

Protester
Det finns olika uttryck för människors motstånd och protest. Det är lättare att protestera på sociala medier än att organisera en manifestation. Protest kan också ta formen av en bojkott, reklam, uppsägningar med mera.

• Om det finns någon riktad handling för att visa att en grupp inte är nöjd med ett beslut eller förslag, såsom namnlistor och organiserade protestaktioner - (första alternativ – hög risk)
• Om protest enbart syns i sociala medier och har inte tyder på en organiserad kampanj - (andra alternativ – måttlig risk)
• Om det inte förekommer några protester - (tredje alternativ – låg risk)
   

Hat på nätet eller i andra forum
Finns det någon form av kränkning på internet, via brev, i samtal eller på möten? Det kan även handla om trakasserier, som kan vara tydliga eller mer subtila. Det är ofta svårt att avgöra objektivt om det rör sig om hat eller trakasserier, eftersom individer kan vara mer eller mindre känsliga för olika former av negativt beteende. Därför bör den utsattas uppfattning ges särskild vikt.

• Om det handlar om upprepade incidenter och inte enbart en isolerad händelse - (första alternativ – hög risk)
• Om det förekommer enstaka negativa kommentarer, men inget systematiskt - (andra alternativ – måttlig risk)
• Om det endast förekommer saklig kritik utan personangrepp - (tredje alternativ – låg risk)

Eftersom upplevelsen av kränkning, hat och aggressivt beteende är subjektiv, kan det vara värdefullt att föra en dialog med den som utsatts (eller anser sig ha blivit utsatt). Syftet är inte att ifrågasätta händelsens allvar, utan snarare att ge stöd till personen och samtidigt få en bättre förståelse för vad som har skett. Om det finns en uppfattning om att någon kränker, trakasserar eller beter sig aggressivt mot en förtroendevald eller tjänsteperson, kan det vara motiverat att ta kontakt med den berörda personen – oavsett vad riskanalysen visar.
 

Hot på nätet eller i annan form
Hot kan uttryckas på olika sätt och uppfattas olika beroende på den som hotet riktas mot.

• Om någons beteende uppfattas som hotfullt - (första alternativ – hög risk)
• Om det finns uttalanden som kan uppfattas som hotfulla, men av en mindre allvarlig karaktär - (andra alternativ – måttlig risk)
• Om det inte förekommer något som uppfattas som hotfullt - (tredje alternativ – låg risk)

Gränsen mellan olaga hot (som är ett brott) och andra former av hot kan vara svår att dra. Olaga hot innebär att någon hotar att begå en brottslig handling, såsom våld, skadegörelse eller mord, och att hotet är ägnat att skapa allvarlig rädsla hos den hotade eller någon i dennes närhet. Dessa hot ska alltid polisanmälas, särskilt om de orsakar rädsla.

Andra typer av hot, som inte nödvändigtvis är brottsliga, kan ändå vara allvarliga och påverka arbetsmiljön eller tryggheten för enskilda personer. I sådana fall kan följande åtgärder vara lämpliga:

• Dokumentera vad som sagts/gjorts, inklusive tid, plats och vittnen.
• Rapportera internt inom organisationen om det rör arbetsrelaterade situationer.
• Samtala med den berörda personen om möjligt, för att klargöra situationen och erbjuda stöd.
• Polisanmäla om hotet känns allvarligt, även om ni är osäkra på om det är olaga hot – polisen kan göra en juridisk bedömning.

Att hantera hot på ett strukturerat sätt bidrar till en tryggare arbetsmiljö och kan förebygga eskalering av konflikter.
 

Skadegörelse och sabotage – fysiskt eller i annan form 
Sabotage tyder på att konflikten har eskalerat till en allvarlig nivå.

• Om det finns tecken på samordnat sabotage eller allvarlig skadegörelse - (första alternativ – hög risk)
• Om sabotage är sporadiskt, oorganiserat och av en mindre allvarlig karaktär - (andra alternativ – måttlig risk)
• Om det inte förekommer någon märkbar form av sabotage - (tredje alternativ – låg risk)
   

Fysiskt eller psykiskt våld
Det är inte vanligt att fysiskt våld förekommer i samband med kommunala eller regionala beslut. Skulle det dock vara fallet, välj hög risk.

• Om det förekommer incidenter där psykiskt eller fysiskt våld riktas mot enskilda personer eller grupper - (första alternativ – hög risk)
• Om det förekommer enstaka eller mindre allvarliga uttryck av psykiskt eller fysiskt våld - (andra alternativ – måttlig risk)
• Om det inte förekommer något fysiskt eller psykiskt våld - (tredje alternativ – låg risk)

Det är en svår bedömning och ni bör själv  avgöra vilket uttryck för psykiskt våld ni betraktar som allvarlig. Ta hänsyn till personen som en handling riktas mot och hur den tas emot eller tolkas. Ta också hänsyn till intentionen bakom handlingen om det är möjligt att göra det. Här kan även finnas en överlapp mellan hat och hot på ena sida och psykiskt våld. Gör en bedömning av våldets allvar även om ni har valt alternativ i föregående frågorna. 

Del 2. Bedömning av graden av komplexitet

Mångfald av aktörer med olika perspektiv
Det kan vara svårt att göra ett val här. Det handlar delvis om omfattningen på motståndet mot ett förslag eller beslut och delvis om mängden av perspektiv.

• Om flera individer och grupper har egna argument och även kritiserar varandra, vilket gör att situationen upplevs som rörig och otydlig där deras handlingar starkt påverkar varandra och är svåra att förutse. - (första alternativ – hög risk)
• Om det finns flera grupper eller individer med olika anledningar att motsätta sig ett beslut. Det förekommer även att grupper som normalt är i konflikt samarbetar i denna fråga - (andra alternativ – måttlig risk)
• Om alla verkar vara överens. Det finns ingen stor motsättning eller en stor mängd aktörer och deras agerande går att förutse och hantera. - (tredje alternativ – låg risk)
   

Maktbalans och intressekonflikter  
Maktobalans och intressekonflikter bidrar till en frågas komplexitet eftersom de påverkar hur olika aktörer kan delta i processen och vilka möjligheter de har att påverka utfallet.

• Maktobalans innebär att vissa aktörer har större resurser, inflytande eller tillgång till beslutsprocesser än andra. När makten är ojämnt fördelad kan det skapa frustration, misstro och motstånd, särskilt om en part upplever att den inte har möjlighet att göra sin röst hörd eller påverka besluten. Detta leder ofta till utdragna processer, svåra förhandlingar och en ökad risk för konflikt.
• Intressekonflikter uppstår när aktörer har motstridiga mål, behov eller värderingar. Ju starkare dessa konflikter är, desto mer utmanande blir det att hitta lösningar som alla parter kan acceptera. I frågor med djupa intressekonflikter kan diskussioner fastna i låsningar, och det kan krävas omfattande dialog och kompromisser för att nå framsteg.

När maktbalansen är mer jämn och intressekonflikterna är svaga, är det lättare att föra konstruktiva samtal och samarbeta för att hitta lösningar. Däremot, när både maktobalansen och intressekonflikterna är stora, ökar osäkerheten och svårigheten att förutsäga resultatet, vilket gör frågan mer komplex att hantera.

• Om det finns en tydlig maktobalans där vissa aktörer har mycket större inflytande än andra, och starka intressekonflikter leder till svårigheter att samarbeta eller fatta beslut - (första alternativ – hög risk).
• Om det finns en viss maktobalans och meningsskiljaktigheter, men alla aktörer har viss möjlighet att påverka och samtal kan föras utan att fastna i låsningar - (andra alternativ – måttlig risk).
• Om maktfördelningen är jämn och aktörerna har likvärdiga möjligheter att påverka, och det endast finns mindre intressemotsättningar som inte försvårar samarbetet - (tredje alternativ – låg risk).
   

Frågans koppling till andra frågor och omvärlden 
Här kan det vara bra att göra en karta över problemet: Vilka delar består det av? Påverkas det av andra frågor? Påverkar det andra områden?

• Om frågan har många diffusa kopplingar till andra frågor och påverkas av bredare, samhällsfrågor som är oförutsebara - (första alternativ – hög risk)
• Om det handlar om tekniska problem som är mer förutsebar även om de har vissa kopplingar till andra frågor, där sambanden är tydliga (t.ex. att stänga en väg påverkar trängsel i en korsning längre bort) - (andra alternativ – måttlig risk)
• Om frågan är fristående och inte påverkas av andra frågor i någon större utsträckning eller risk för påverkan från förändringar i omvärlden är låg - (tredje alternativ – låg risk)

Exempel:

• En skolas nedläggning kan påverkas av stad-land-konflikten och frågor om bygdens överlevnad. Välj i så fall första alternativet - hög risk.
• Arbetslöshet påverkas av hot om nedläggning av en fabrik som ägs av ett internationellt bolag. Det leder till oro och otrygghet. Välj i så fall första alternativet – hög risk
• Ett byggprojekt leder till att vissa vägar tillfälligt blir avstängda. Det är något som upprör människor som bor i området. Här finns det vissa tekniska lösningar och byggprojektets genomförande är förutsebar. Väl i så fall andra alternativet
   

Frågans förutsägbarhet
Komplexa frågor är ofta oförutsägbara och kan snabbt förändras. Det handlar här om själva frågan som är i fokus. Även om det finns en viss överlapp med frågan innan, kan ni göra en oberoende bedömning av frågan.

• Om frågan är mycket svår att förutse, förändras plötsligt och kräver kontinuerlig anpassning och skapar osäkerhet i planeringen - (första alternativ – hög risk)
• Om frågan hanteras av experter och det finns tilltro till att de kan lösa problemet, men vissa oförutsägbara faktorer kan förekomma - (andra alternativ – måttlig risk)
• Om frågan är stabil och kan hanteras med en rutinmässig lösning - (tredje alternativ – låg risk)

Exempel:

• Ett omhändertagande av barn inom socialtjänsten har blivit uppmärksammat i sociala medier och sprids snabbt i alternativa nyhetskanaler. Narrativet förändras från dag till dag, och en enskild händelse kan plötsligt eskalera situationen. Det är svårt att förutse utvecklingen, och starka reaktioner kan snabbt mobiliseras. Välj alternativ 1 – hög risk.
• En plötslig upptrappning av protester mot ett planerat flyktingboende skapar en snabbt föränderlig situation. Opinionen svänger, och beslut som fattas idag kan vara inaktuella imorgon. Enstaka händelser kan dramatiskt förändra läget. Välj alternativ 1 – hög risk.
• Det har förekommit översvämningar när det regnades mycket. Det är svårt att förutse när  det blir oväder igen, men tekniska experter kan lösa problemet. Välj alternativ 2 – måttlig risk
• Kommunen planerar att införa nya hastighetsbegränsningar i tätorter. Trafikingenjörer kan förutse vissa effekter, men oväntade beteendeförändringar hos bilister och boendes reaktioner kan påverka processen. Välj alternativ 2 – måttlig risk.
   

Historik av spänning, motstånd eller konflikt
Många frågor har funnits i flera år. Flera försök att hantera eller lösa dem har inte gett positiva resultat och kan ha förvärrat situationen.

• Om det finns en väldokumenterad  historik av spänning, motstånd och olösta konflikter i denna fråga eller liknande frågor - (första alternativ – hög risk)
• Om det finns en historik, men tidigare konflikter har haft liten kvarvarande påverkan på nuvarande situation - (andra alternativ – måttlig risk)
• Om det inte finns någon historik av spänning eller konflikt som påverkar frågan - (tredje alternativ – låg risk)

Observera:
Var inte för snäv i er syn på problemet. Det kan finnas kopplade frågor med tidigare konflikthistorik som påverkar situationen.
 

Förtroende för kommunen/regionen
Här ska ni göra en bedömning av medborgarnas förtroende för kommunen eller regionens förtroendevalda och tjänstepersoner. Det rör främst gruppen som ni anser protestera mot ett beslut eller förslag. Ser ni tecken på att de inte litar på det som förtroendevalda säger? Ser ni att de agerar på egen hand eller hotar med att göra det?

Exempel på tecken på lågt förtroende:

• Människor deltar inte i samrådsmöten eller bojkottar dialoginitiativ
• Kritiska röster i media eller på sociala medier
• Uttalanden om att en kommunen inte går att lita på eller har en dold agenda
• Spridning av rykten och konspirationsteorier om beslut eller beslutsfattare
• Förekomst av parallella informationskanaler där grupper organiserar sig utan att involvera officiella aktörer
• Vägran att samarbeta eller att lämna in synpunkter i remissförfaranden
• Demonstrationer eller protestaktioner riktade mot en kommun eller region.
   

Aktivitet på sociala medier och traditionella medier
Fokus här ligger på hur mycket uppmärksamhet frågan får i medier och på sociala plattformar. En hög och intensiv aktivitet kan indikera stort engagemang och många aktörer som driver frågan, vilket kan göra den mer komplex och svårare att hantera.

• Om aktiviteten i sociala och traditionella medier är mycket hög, med intensiva diskussioner som driver på och eskalerar frågan - (första alternativ – hög risk)
• Om det finns måttlig aktivitet i sociala och traditionella medier, med viss rapportering men utan stor påverkan på situationen - (andra alternativ – måttlig risk)
• Om det är låg eller ingen aktivitet i sociala och traditionella medier, vilket innebär minimal påverkan på situationen - (tredje alternativ – låg risk)

Observera:
Var särskilt uppmärksam på spridning av falska nyheter och rykten. Om detta förekommer och bidrar till att förstärka konflikten, välj hög risk.